Snabbtänkt 2026: Redaktör Niklas Bolin om utmaningar, trender och forskningsbehov

Niklas Bolin, professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet och en av Snabbtänkts redaktörer, delar här sina reflektioner om vad som kommer att bli avgörande – och vilken roll Snabbtänkt spelar för att förstå valet ur ett brett forskningsperspektiv.

Vilka teman eller samhällsfrågor tror du kommer att dominera valrörelsen 2026?

Flera av de stora frågorna från 2022 ser ut att återkomma, särskilt kriminalitet. Samtidigt lär ekonomiska frågor som hushållens ekonomi, inflation och välfärdens finansiering få en mer framträdande roll. Med ett fortsatt oroligt omvärldsläge – präglat av krig och internationella konflikter – är det också rimligt att utrikes- och säkerhetspolitik blir betydligt mer synliga inslag i valdebatten.

Vilka likheter och skillnader förväntar du dig jämfört med valrörelsen 2022?

Precis som tidigare valrörelser kommer även 2026 års val att kretsa mycket kring regeringsfrågan. På båda sidor av blockgränsen finns fortfarande oklarheter, och partierna kan vara säkra på att media kommer att fortsätta pressa dem med frågor ända fram till valdagen. När det gäller skillnader tror jag att flera frågor kommer att ges en större tyngd denna gång – inte minst utrikes- och säkerhetspolitik.

Vilken roll spelar Snabbtänkt när det gäller att förstå valrörelser på ett djupare och mer forskningsbaserat sätt?

Snabbtänkt fungerar som forskningens motsvarighet till crowdsourcing. Ingen enskild forskare kan vara expert på alla aspekter av val och politisk kommunikation, men genom att samla över 100 ledande forskare från olika discipliner kan vi analysera valet från en mängd perspektiv – och göra det utifrån den senaste forskningen. Det är en unik styrka.

Vad är mest utmanande med att driva ett projekt där så många forskare ska leverera på så kort tid?

Jag måste säga att projektet har gått bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig. Sedan starten 2018 har gensvaret från forskarkollegor runt om i landet varit fantastiskt. Många har generöst bidragit med tid och expertis, och det har varit en ynnest att få vara en del av detta. Den största utmaningen är att, på extremt kort tid efter valet, sammanställa alla analyser till en tydlig och tilltalande slutprodukt. Att destillera generella slutsatser om valet och valrörelsen från ett hundratal texter – och formulera det slagkraftigt – är både krävande och väldigt roligt.

Vilka typer av analyser hoppas du särskilt mycket på att få in i årets upplaga?

Jag hoppas på en stor bredd av analyser – det är ju kärnan i Snabbtänkt. Men jag är särskilt nyfiken på perspektiv som vi tidigare sett mindre av, som hur generativ AI påverkar valrörelsen eller hur det ökade geopolitiska oroligheterna formar svensk politik. Och givet mina egna forskningsintressen kommer jag förstås att hålla ett extra öga på allt som rör partierna och ungas politiska engagemang.

Vilka frågor eller fenomen ser du personligen mest fram emot att följa?

Under de senaste åren har jag ägnat mycket tid åt att studera ungas politiska engagemang och partiernas ungdomsförbund. Därför kommer jag att vara särskilt intresserad av hur förstagångsväljarna röstar. Jag kommer också att följa skolvalet med stort intresse.

Hur tror du att väljarnas informationsvanor – exempelvis sociala medier, poddar eller AI‑verktyg – påverkar årets valrörelse?

Bland yngre väljare tror jag att dessa kanaler kommer att spela en mycket stor roll. Förra valrörelsen visade tydligt hur partierna underskattade TikToks betydelse för unga. Det skulle inte förvåna mig om många använder ChatGPT eller liknande verktyg för att orientera sig politiskt och avgöra hur de ska rösta.